Rosévin

Eller rosato som det heter på italienska

 
Hur gör man egentligen detta mellanting mellan rött och vitt? Häller lite rött i vitt till önskad färg? Nej, absolut inte. Det är faktiskt förbjudet i Europa.

Rosévin gör man av blå eller lätt rosafärgade druvor.

Det man är ute efter när man gör ett rosévin är dels en vacker, gnistrande rosa färg som kan vara allt från mycket blekt lökskalsfärgat till en ganska intensiv färg som av polerad koppar eller utspädd saft av röda vinbär och hallon. 

Smaken kan variera från svalt, syrligt fruktig med toner av äpplen och citrusfrukter till varmt fruktig av mörka bär. Andra dofter man ofta stöter på i rosévin är sommarbär som jordgubbar och hallon.

Vinifieringen

Man börjar alltså med att pressa blå druvor, t.ex. Sangiovese, Montepulciano, Negroamaro och Primitivo. Sedan får musten ligga en stund med de blå skalen till önskad färg och stil. En del roséviner (i synnerhet i Frankrike) ligger bara en liten stund med skalen så att vinet bara får en lätt rosa touch och med en smak som mest påminner om ett vitt vin.

I andra områden, t. ex Apulien, får musten ligga och dra över natten med skalen eller tills skalen flyter upp till ytan. Ofta börjar också jäsningen under den här perioden. En längre macereringstid med skaldelarna ger härligt fylliga roséviner som passar utmärkt till mat.

Det finns förstås en mängd olika variationer däremellan, men i samtliga fall kyler man musten ordentligt, så att man inte riskerar att få en massa garvsyror från skalen.
Ibland är rosévin ett resultat av “åderlåtning” d.v.s. man tappar av runt 20 % av musten så fort jäsningen kommit igång och hatten flytit upp till ytan. På så vis får man två ytterst trevliga resultat: ett vackert, smakrikt rosévin och ett rikt rött vin med stor koncentration. Den första portionen av must som man tappar av har hunnit får vacker rosa färg och mustigt fruktig smak medan musten som blir kvar efter “åderlåtningen” får mycket mer skaldelar än normalt att laka ur smak- och färgämnen.

Vilken stil rosévinet får beror till syvende och sist på vilken/vilka druvor man använder, vinmakarens uppfattning om det här med rosé samt områdets klimat och traditioner.